"Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma offer som ständigt år efter år frambärs, fullkomna dem som träder fram. Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. Men nu ligger i dessa offer en årlig påminnelse om synder. Ty det är omöjligt att tjurars och bockars blod skulle kunna utplåna synder." (Heb 10:1-4)

Så länge offertjänsten pågick i templet i Jerusalem så påminde offren om att det fanns synder att sona. Varje år, på försoningsdagen, offrades en tjur och en bock för att sona folkets synder (3 Mos 16). Varje år måste man göra om samma sak. Detta var ofullkomliga offer. Om de varit fullkomliga skulle man inte ha behövt göra om dem. Så länge de behövde utföras påminde de om att våra synder inte har försonats. Men de pekade också fram emot det offer där våra synder skulle försonas. Den sanna försoningsdagen, då Kristus tog straffet för våra synder.

På liknande sätt är det med Kristi offer, fast omvänt. Jesu död på korset påminner oss om våra synder och om hur hemska och allvarliga de verkligen är. De drev Guds Son till att dömas till döden, piskas och spikas fast för att hänga till allmänhetens beskådande medan Han skulle plågas till döds. Nu säger oss Skriften att Jesus gav sitt liv frivilligt och att Han "gav upp andan" och dog (Luk 23:46). "Ingen tar det [mitt liv] ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja." (Joh 10:18) Inte heller var dessa kroppsliga lidanden det värsta, utan det som gjorde att Jesus svettades blod i Getsemane var att Han skulle bära Guds vrede över synden. "Min Fader, om det är möjligt, låt denna kalk gå ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill." (Matt 26:39) "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" (Matt 27:46)

Så fruktansvärd är vår synd, att Guds egen Son blev övergiven av Fadern när Han bar den.

Men Kristi offer påminner inte bara om vår synd. Det påminner också om vår frälsning. Nej, inte bara påminner. Det innebär vår frälsning. Vår synd blev verkligen buren på korset. Nu har vi det som tjurar och bockar inte kunde åstadkomma. Vi har en gång för alla blivit renade och har inte längra några synder på våra samveten. Inte för att det alltid känns så. Utan för att Jesus verkligen kunde utplåna våra synder. Inte bara de vi en gång begått, utan också de vi kommer att begå.

"Genom ett enda offer har han för alla tider gjort dem som helgas fullkomliga." (Heb 10:14)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det finns förstås ett undantag när det gäller lydnaden mot överheten. Om överheten befaller något som strider mot Guds Ord, då ska vi inte följa det. Vi kan se exempel på det på flera ställen i Bibeln.   I 2 Mos 1 står det om hur farao befallde b...

Från Rom 12:1 skriver Paulus mer konkret hur vi ska leva det kristna livet. Först skriver han om församlingen och relationen mellan de olika lemmarna i kroppen, att "var för sig är vi varandras lemmar" (v.5). Sedan skriver han om relationen också til...

"Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: 'Min är hämnden, jag ska utkräva den,' säger Herren. Men 'om din fiende är hungrig, så ge honom att äta. Om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödan...

"Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er." (Rom 12:18)   Det finns två sidor av detta. Å ena sidan är det inte alltid möjligt att hålla fred med människor. Om de begär att vi ska kompromissa med något som vi inte får ...

"Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte. Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter. Var eniga med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det enkla. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Tänk på d...