"Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte dagen." (1 Mos 1:31)

När Gud den första dagen skapar ljuset, står det att Gud såg ljuset var gott. Likaså när Gud skapar träd och örter, sol och måne, fiskar och fåglar, boskapsdjur och kräldjur, står det att Gud "såg att det var gott" (v.10, 18, 21, 25). Men när Gud har skapat färdigt allt och även människan är skapad står det att det "var mycket gott".

De första människorna levde i harmoni med Gud. De älskade Gud och tjänade Gud. De var lika Gud. Gud är ande och Adam var skapad av "stoft från jorden", men Adam och Eva var ändå lika Gud "i sann rättfärdighet och helighet" (Ef 4:24).

---

Som det var när Gud precis skapat, så kommer det än en gång att bli. Guds barn kommer att förvandlas och bli lika Gud, rättfärdiga och heliga. Och så få leva med Gud, älska och tjäna Honom.

"Mina älskade, vi är nu Guds barn, och vad vi skall bli är ännu inte uppenbarat. Men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är." (1 Joh 3:2)

---

När Gud skapat var allt gott.

När Gud har dömt världen och nyskapat allt, kommer allt också att vara gott.

Nu lever vi "i tro, utan att se". (2 Kor 5:7)

Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. Och jag hörde en stark röst från tronen säga: "Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta."

Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A och O, Begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son. Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden." (Upp 21:1-8)

Alla kommer inte att få del av den nya himlen och den nya jorden som Johannes såg i sin syn. Det kommer att ges åt "den som segrar". Men den som inte segrar kommer att gå förlorad och kastas i den brinnande sjön. Detta är en allvarlig varning, att inte avfalla från tron genom att leva i strid mot Guds ord eller att inte låta vår tro styrkas genom Guds ord. Men det innebär också att vi bör be både för varandra att vi ska bevaras i tron och för de människor som inte tror och berätta de goda nyheterna för dem.

För Bibeln innehåller först och främst goda nyheter. De goda nyheterna är dock omöjliga att förstå utan att man först ser sin situation. Det är ingen skillnad mellan kristna och icke-kristna, troende och otroende, om man ser på vad vi förtjänar. Vi förtjänar alla en del i sjön som brinner av eld och svavel. Gud kräver att vi ska vara goda. Vi ska göra det som är rätt, för att vi vill det och älskar Gud. David skriver:

Vem får gå upp på HERRENS berg? 
Vem får träda in i hans helgedom?
Den som har oskyldiga händer och rent hjärta, 
den som inte vänder sin själ till lögn
och inte svär falskt.
Han skall få välsignelse från HERREN 
och rättfärdighet från sin frälsnings Gud. (Ps 24:3-5)

Vem har oskyldiga händer och ett rent hjärta? Ingen av oss. Vi är syndiga människor i en syndig värld.

Men Gud lovar något nytt. Han lovar "en ny himmel och en ny jord". Där kommer Gud själv att vara. "Gud själv skall vara hos dem". Hur är det möjligt? Den som är oskyldig och ren får komma till Gud. Vem gäller då detta löfte?

Löftet gäller den som segrar. Inte genom att själv göra sig ren och oskyldig, utan genom tron på Honom som segrat i vårt ställe. "Se, lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat" (Upp 5:5). Lejonet av Juda stam, Messias, har levt helt rent. Det står om Messias att "han hade ingen orätt gjort, och svek fanns inte i hans mun." (Jes 53:9) Det är precis den Frälsare vi behöver. Någon som inför Gud kan representera oss, som Gud kan acceptera. "Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern - Jesus Kristus som är rättfärdig." (1 Joh 2:1) Vi får del av detta genom tro. Det är så vi segrar: "Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro." (1 Joh 5:4)

Vår tro besegrar världen, inte för att den är något vi ger Gud, utan för att vi genom tron tar emot det Gud vill ge oss. "Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten." Om vi ser vår egen synd och skuld inför Gud, då är Jesus för oss. Den som ser sin egen synd och önskar att han eller hon inte hade någon synd utan istället önskar förlåtelse från Gud - det är den törsten Gud vill släcka. Därför sände Gud sin Son. Jesus vill föra vår talan inför Gud. Han har redan sonat våra synder. Vi får tro det och så vara Guds barn. Eller, som Johannes skriver här, "och han skall vara min son". I en mening är alla troende, män och kvinnor, Guds söner. För Gud ser sin Son när Han ser oss. Det var hela syftet med att Jesus kom, att Jesus skulle byta plats med oss. Han tog det straff vi förtjänat och vi får Hans arv. "Den som segrar skall få detta i arv". Paulus skriver:

"Men är vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom, för att också bli förhärligade med honom. Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår. Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras." (Rom 8:17-19)

Nu får vi lida. Men det "väger lätt" mot det som ska komma. Då ska Gud förvandla oss, så att vi blir som vi var menade att vara. Utan synd, utan sjukdom, utan brister. Ingen sorg kommer att finnas mer. Gud själv kommer "torka alla tårar från deras ögon". Gud ska själv vara där, mitt ibland sitt folk. "Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta."

Då kommer Guds folk att möta Gud, som en brud. Gud kommer att ha klätt upp oss i rena kläder och med smycken. Gud kommer att ha förvandlat oss så att vi är vackra i Guds ögon och dessutom uppklädda av Gud själv, får vi möta Honom som älskat oss så mycket att Han dött för oss.

Varför ger Gud detta till oss? Är det för att vi gjort något gott? Paulus skriver:

"Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en hederlig människa - kanske vågar någon gå i döden för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare." (Rom 5:6-8)

Det går inte att förklara Guds kärlek till oss. Om vi frågar oss varför Gud älskat oss så är det enda svaret: För att Gud är kärlek. "Det är jag, jag som för min egen skull stryker ut dina överträdelser, dina synder kommer jag inte mer ihåg." (Jes 43:25) Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus, Guds Son, dog i vårt ställe. Och Han gjorde det inte för att världen var god, utan för att vi behövde det, för att Han själv ville det. Vi var Guds fiender och Gud älskade oss.

Därför vill Gud ge oss detta arv: Att vi får leva med Honom i evighet, utan synd och död, sorg och tårar, utan där allt är nytt. Gud ger oss det tillsammans med sin Son. Den som tar emot det Sonen ger, tar också emot arvet. Den som tror på Sonen är den som segrar.