Därför "räknades det honom till rättfärdighet." Men dessa ord "det räknades honom till rättfärdighet" skrevs inte bara för hans skull utan även med tanke på oss. (Rom 4:22-24a)

Rättfärdigheten genom tron är en tillräknad rättfärdighet, alltså en rättfärdighet som egentligen inte är vår, men räknas som vår. Abrahams tro "räknades" till rättfärdighet. 

Det är lika för oss som för Abraham. Ingen människa kan förklaras rättfärdig genom sin egen rättfärdighet, eller på grund av något gott hos sig själv. Så är det för oss och så var det för Abraham. Skillnaden är att Abraham fick tro på löftet om Messias som skulle komma, vi tror på löftet om Messias som kommit.