Jag frågar nu: Inte har de väl snubblat för att de skulle falla? (Rom 11:11a)

Även om Paulus nyss har förklarat att Gud inte har förskjutit sitt folk, kommer denna fråga naturligt. För även om Gud inte förskjutit Israel, så har Han gett många av dem en likgiltighetens ande. Är evangeliet inte menat för dem?

Visst inte. Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att detta skulle väcka deras avund. (v.11b)

Gud har använt deras fall till att föra evangeliet till hedningarna. Som när judarna i Korint avvisade evangeliet. Och Paulus svarade: "Ert blod skall komma över era egna huvuden. Jag är utan skuld. Från och med nu går jag till hedningarna." (Apg 18:6) Eller i Antiokia i Pisidien:

Guds ord måste först predikas för er. Men då ni visar det ifrån er och inte anser er själva värdiga det eviga livet, se, då vänder vi oss till hedningarna. Ty så har Herren befallt oss:

Jag har satt dig till ett ljus för hedningarna,
för att du skall bli till frälsning intill jordens yttersta gräns.

När hedningarna hörde detta, blev de glada och prisade Herrens ord, och de kom till tro, så många som var bestämda till evigt liv. (Apg 13:46-48)

Här fortsätter dock Paulus med att förklara att det är inte slut i och med att evangeliet går till hedningarna. Detta kan väcka de otroende judarnas avund. Först gör Paulus dock en viktig poäng: Om Gud vänt judarnas otro till något gott, nämligen till att hedningarna fick evangelium, vad skulle Han då inte göra med judarnas tro?

Och om deras fall har varit till rikedom för världen och deras fåtal varit till rikedom för hedningarna, hur mycket mer skall då inte deras fulla antal vara det? (Rom 11:12)

Evangeliet skulle ju inte hindras att nå hedningarna för att judarna tog emot det. Det skulle tvärtom finnas fler som förde ut evangelium i så fall. Men nu när så många av judarna har avvisat evangeliet och Paulus istället går till hedningarna, så är det möjligt med en bumerang-effekt:

Och till er hedningar säger jag: som hedningarnas apostel sätter jag mitt ämbete högt i hopp om att väcka mina landsmäns avund och frälsa några av dem. (v.13-14)

När hedningarna tar emot evangelium så kan det väcka judarnas avund. Och på så vis kan de ändå bli villiga att lyssna och så komma till tro. Och detta vore förstås något gott, också för hedningarna. Paulus återvänder till sin första poäng:

Ty om deras förkastelse betydde världens försoning, vad skall då inte deras upptagande betyda, om inte liv från de döda? (v.15)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det finns förstås ett undantag när det gäller lydnaden mot överheten. Om överheten befaller något som strider mot Guds Ord, då ska vi inte följa det. Vi kan se exempel på det på flera ställen i Bibeln.   I 2 Mos 1 står det om hur farao befallde b...

Från Rom 12:1 skriver Paulus mer konkret hur vi ska leva det kristna livet. Först skriver han om församlingen och relationen mellan de olika lemmarna i kroppen, att "var för sig är vi varandras lemmar" (v.5). Sedan skriver han om relationen också til...

"Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: 'Min är hämnden, jag ska utkräva den,' säger Herren. Men 'om din fiende är hungrig, så ge honom att äta. Om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödan...

"Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er." (Rom 12:18)   Det finns två sidor av detta. Å ena sidan är det inte alltid möjligt att hålla fred med människor. Om de begär att vi ska kompromissa med något som vi inte får ...

"Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte. Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter. Var eniga med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det enkla. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Tänk på d...