Jag frågar nu: Har då Gud förskjutit sitt folk? (Rom 11:1)

Om det nu inte bara är så att många judar förkastat evangeliet, utan detta också stämmer med vad Skriften lär, har då Gud förkastat sitt folk? Paulus svarar genast: "Visst inte." (v.1) Han visar detta sedan med tydliga exempel:

Jag är själv israelit, av Abrahams ätt och av Benjamins stam. Gud har inte förskjutit sitt folk, som han tidigare har känt som sitt. Eller vet ni inte, vad Skriften säger där den talar om Elia, hur han vänder sig till Gud och anklagar Israel: Herre, dina profeter har de dödat, och dina altaren har de rivit ner. Jag ensam är kvar, och mig vill de döda. Men vad svarar Gud honom? Jag har lämnat kvar åt mig sjutusen män som inte har böjt knä för Baal. (v.1-4)

Aposteln själv är ju israelit. Inte har Gud förskjutit sitt folk. Den situation som nu är, är heller inte annorlunda än den var på gamla testamentets tid. Inte heller då trodde alla. Tvärtom, profeten Elia trodde att han ensam var kvar bland de trogna. Men Gud svarar: "Jag har lämnat kvar åt mig sjutusen män som inte har böjt knä för Baal." Som det var då är det också nu:

På samma sätt finns det också i denna tid en rest som Gud har utvalt av nåd. (v.5)