Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? (Rom 7:7a)

Vi har precis läst om "de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen" (v.5). Frågan är därför naturligt: Är lagen synd? Svaret kommer genast:

Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. (v.7b)

Lagen hjälper oss att lära känna synden. Det kan man tycka är onödigt. Synden är ju inget vi vill lära känna. Men genom lagen ser vi hur vi är. Och om vi inte förstår hur vi är, så förstår vi inte att vi behöver frälsas. Ju djupare, å andra sidan, vi lär känna vår synd, desto mer förstår vi vårt beroende av Gud.

Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär. Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig.(v.7c-8a)

Vi känner igen fenomenet. När man ser en skylt som det står "Nymålat - Rör ej!" på, så vill vi genast röra. På det sättet tar lagen fram synden i oss. Vi är upproriska i våra hjärtan och när vi får en befallning från Gud, så visar sig hjärtats inställning. Budet att vi inte ska ha begär borde inte vara något problem. Men lagen väcker vår synd:

Ty utan lagen är synden död. Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv och jag dog. (v.8b-10a)

Den naturliga människan tänker tvärtom. Om vi får lagen, då leder det till att vi lever bättre. Och vi kan ju till det yttre ändra hur vi lever, efter lagen. Men vårt inre förvandlas inte av Guds bud. Om vi vore goda skulle lagen ge oss liv. Men nu visar den istället och tar fram vår synd.

Då visade det sig att budordet som skulle föra till liv, blev till död. Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det. (v.10b-11)

Eller vet ni inte, bröder - jag talar till sådana som känner lagen - att lagen råder över människan så länge hon lever? (Rom 7:1)

Paulus har just förklarat att "syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre" (6:23). Hur kan det vara så? Om vi får det vi förtjänar så blir vi ju dömda. Men Gud ger oss evigt liv, som gåva. Då får vi inte vad vi förtjänar, utan något vi inte förtjänar. Hur är det då med lagen? 

Paulus har redan varit inne på detta i kap 6: "Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden." (v.14) Nu förklarar Paulus hur det kan vara så. Att bli fri från syndens makt är något positivt, som vi förstår att Gud vill. Men kan vi bli fria från lagen? Paulus skriver här att "lagen råder över människan så länge hon lever". Och så förklarar han vidare:

Så är en gift kvinna genom lagen bunden vid sin man så länge han lever. Men när mannen är död, är hon fri från den lag som band henne vid mannen. Därför kallas hon äktenskapsbryterska, om hon ger sig åt en annan man så länge hennes man lever. Men om mannen dör, är hon fri från lagen och är inte någon äktenskapsbryterska, om hon blir en annan mans hustru. (v.2-3)

Genom döden bryts lagens band. Om man är gift och ens make eller maka dör så är man fri från den lag som band en till maken eller makan. I det här fallet är det dock någon annan som har dött, men samma princip gäller:

Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud. (v.4)

Det är inte lagen, som vi var bundna vid, som har dött. Det är vi som har dött från lagen. Vi har "genom Kristi kropp blivit dödade från lagen". Så har vi blivit fria från lagen och tillhör nu Kristus. Det betyder inte att vi nu lever för synden. Tvärtom. Först nu kan vi bära frukt åt Gud. Paulus förklarar vidare:

Ty så länge vi behärskades av vår onda natur, var de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden. (v.5)

När vi stod under lagen så bar vi frukt åt döden. Det är inte som man skulle tänka. Man skulle tro att om vi står under lagen så bär vi den frukt som lagen kräver. Istället står det om "de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen". Paulus har ju tidigare sagt: "Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Genom lagen ges insikt om synd." (Rom 3:20). Nu förklarar han att det är ännu värre. Lagen inte bara visar vår synd, utan väcker också den synd som redan finns i oss.

Om vi skulle dömas enligt Guds lag skulle vi därför gå förlorade. Och vi skulle leva kvar i synden, även om vi försökte göra vårt bästa (som Paulus själv gjort innan han blev omvänd).

Men nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst. (v.6) 

Vi är lösta från lagen. Det betyder två saker. Gud ger oss inte det vi förtjänar, utan istället evigt liv för Kristi skull. Och vi står nu i Andens tjänst. Först nu kan vi tjäna Gud.