Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. (Rom 5:18-19)

Hela världen är frikänd och förklarad rättdärdig. Detta är ett budskap som kan få oss att rygga tillbaka. Måste vi inte göra något? Men vi har sett i de föregående kapitlen att visst gör vi människor mycket, men det ger oss inte rättfärdighet. Det finns öppen ogudaktighet, men också de fromma människorna har synden i hjärtat. Och detta är vad som framställs så tydligt här: alla människor har fördömts genom Adams fall.

Men liksom en endas fall drog fördömelse över alla så har en endas rättfärdighet lett till en frikännande dom för alla människor. Den "endes lydnad" är vår rättfärdighet. Inte något i oss själva. Inte ens på grund av tron. Nej, det gäller alla människor. Tron skapar inget nytt, utan tar emot det som redan gäller. Jesus Kristus har levt ett rättfärdigt liv i ditt och mitt ställe.

Varför gav då Gud sin lag, om vi blir frälsta genom det Jesus Kristus gjort för oss? "Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större." (v.20) Lagen kom inte in för att bota syndafallet, utan tvärtom för att synden skulle bli ännu mer oursäktlig. Gud har skrivit sin lag i våra hjärtan och det räcker för att vi ska vara skyldiga att hålla den, men dessutom har vi fått Guds lag i skriven form. Så ser vi vår synd ännu tydligare och den blir ännu större, eftersom vi inte har någon ursäkt.

Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer, för att, liksom synden fick herravälde genom döden, också nåden skulle få herravälde genom rättfärdigheten, som leder till evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre. (v.20b-21)

Vi tänker ofta tvärtom. Att lagen ska göra oss rättfärdiga, men om vi blir förlåtna utan att göra något, så kommer det att leda till synd. Bibeln lär oss att det är tvärtom och vi måste påminna oss om det. Lagen gör oss inte rättfärdiga, utan uppenbarar vår synd. Men hur stor synden än visar sig vara så är nåden ännu större. Och nåden lär oss att leva rättfärdigt. Guds nåd "fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är" (Tit 2:12). Och nåden säger just att Kristus har gjort allt. Att du redan är frikänd. En "endas rättfärdighet [har] för alla människor lett till en frikännande dom", vi står "som rättfärdiga på grund av den endes lydnad".