De har snubblat på stötestenen, så som det står skrivet: Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa till fall. Men den som tror på honom skall inte stå där med skam. (Rom 9:32b-33)

Paulus citerar här från två olika ställen i Jesaja:

"Håll HERREN Sebaot helig. Låt honom vara er fruktan och den ni bävar för. Han skall vara en helgedom. Men för Israels båda hus skall han vara en stötesten och en klippa till fall och för Jerusalems invånare en snara och en fälla.  Många bland dem skall snubbla, falla och krossas, snärjas och tas till fånga." (Jes 8:13-15)

"Därför säger Herren HERREN så: Se, jag har lagt en grundsten i Sion, en beprövad sten,  en dyrbar hörnsten,  en fast grundval. Den som tror på den behöver inte fly." (Jes 28:16)

Vi ser att Paulus sätter samman "stötestenen" med "grundstenen". Om vi läser sammanhanget i det första citatet från Jesaja kan vi se att det är helt riktigt. Stötestenen är ju Herren Sebaot själv. Och den enda Klippan är Herren:

"Förtrösta på HERREN till evig tid, ty HERREN HERREN är en evig klippa." (Jes 26:4)

Ty vem är Gud förutom HERREN, vem är en klippa utom vår Gud? (Ps 18:32)

Klippan till frälsning är alltså också en stötesten. Och Paulus visar här att det som blir till frälsning för vissa blir till fall för andra och att det inte strider mot GT att stenen läggs i Sion och många judar ändå inte tror. Det står att just för "Israels hus" och för "Jerusalems invånare" ska stenen bli till fall. Det betyder inte att Jesus Kristus inte är en klippa till fall också för hedningar, men det betyder att det inte finns någon motsättning mellan att löftet gavs till judarna och att många judar inte tror. Detta är också vad profeten Simeon i templet säger, när han möter Messias som bärs fram för att helgas:

"Se, denne är satt till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken som blir motsagt." (Luk 2:34)

Jesus själv lärde också detta, utifrån Psaltaren:

"Jesus sade till dem: 'Har ni aldrig läst i Skrifterna: Den sten som byggnadsarbetarna kastade bort har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon? Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån er och ges åt ett folk som bär dess frukt.'" (Matt 21:42-43)

Och Petrus citerar versen både i sitt första brev och när han står inför Stora rådet:

"För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, en stötesten och en klippa till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var också bestämt om dem. Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet." (1 Pet 2:7-10)

"Honom korsfäste ni, men Gud har uppväckt honom från de döda. Jesus är stenen som ni byggnadsarbetare kastade bort, men som blev en hörnsten. Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta." (Apg 4:10b-12)

I dessa tre verser ovan ser vi hur Jesus talar om sig själv både som en sten som förkastas och som blir en hörnsten. Psalm 118:22ff går i uppfyllelse i Jesus. Han använder versen här för att varna judarna för att Guds rike kommer att tas ifrån dem på grund av deras otro och istället kommer att folk som bär frukt att få riket. Tanken är väldigt lik den Paulus för fram. I första Petrusbrev är fokus istället på hednafolkens upptagande, medan Petrus i sitt tal inför Stora rådet framhåller att Kristus blivit förkastad, men att han nu står där som Frälsare och inbjuder därmed också Stora rådet att tro på Honom som de förkastat.

På liknande sätt är betoningarna i Romarbrevet olika. Här i nioende och tioende kapitlen är betoningen mer på att Israel förkastat frälsningen och stött emot stötestenen, medan det elfte kapitlet betonar Guds vilja att frälsa judarna, att det finns en rest kvar och att också fler inympas. Budskapet är detsamma, men det är utifrån olika perspektiv och frågeställningar: "Denne är satt till fall och upprättelse för många". Han är en klippa till frälsning och till fall.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det finns förstås ett undantag när det gäller lydnaden mot överheten. Om överheten befaller något som strider mot Guds Ord, då ska vi inte följa det. Vi kan se exempel på det på flera ställen i Bibeln.   I 2 Mos 1 står det om hur farao befallde b...

Från Rom 12:1 skriver Paulus mer konkret hur vi ska leva det kristna livet. Först skriver han om församlingen och relationen mellan de olika lemmarna i kroppen, att "var för sig är vi varandras lemmar" (v.5). Sedan skriver han om relationen också til...

"Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: 'Min är hämnden, jag ska utkräva den,' säger Herren. Men 'om din fiende är hungrig, så ge honom att äta. Om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödan...

"Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er." (Rom 12:18)   Det finns två sidor av detta. Å ena sidan är det inte alltid möjligt att hålla fred med människor. Om de begär att vi ska kompromissa med något som vi inte får ...

"Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte. Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter. Var eniga med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det enkla. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Tänk på d...