Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. (Rom 8:1-2)

Detta nya förhållande till Gud har redan profeten Jeremia talat om:

Se, dagar skall komma, säger HERREN, 
då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus, 
inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder 
den dag då jag tog dem vid handen 
och förde dem ut ur Egyptens land - 
det förbund med mig som de bröt fastän jag var deras rätte herre - 
säger HERREN. 

Nej, detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger HERREN: Jag skall lägga min lag i deras inre 
och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud 
och de skall vara mitt folk. 

Då skall de inte mer behöva undervisa varandra, 
ingen sin broder och säga: "Lär känna HERREN!" 
Ty alla skall känna mig från den minste bland dem till den störste, 
säger HERREN. Ty jag skall förlåta deras missgärningar 
och deras synder skall jag inte mer komma ihåg. (Jer 31:31-34)

När Jeremia skriver om att Guds lag ska läggas i "deras inre" och skrivas "i deras hjärtan", så talar han inte om kunskapen om lagen, som även hedningarna har. Denna kunskap har vi av naturen och den uttrycks ännu klarare i Guds skrivna lag. Den skrivna lagen fick Israels folk i det första förbundet, men de kunde inte hålla den. I det nya förbundet ger Gud sin lag i hjärtat på så vis att Guds Ande tar sin boning i den troendes hjärta och ger en vilja att göra det Gud vill. Så finns lagen i hjärtat, inte bara som kunskap, utan också som vilja. Detta är ena delen vad det innebär att ha blivit fri genom livets Andes lag.

Den andra och mer grundläggande (och därför egentligen första) delen är det Jeremia skriver på slutet: Att vi alla ska känna Herren, eftersom Han förlåtit oss våra missgärningar och synder. Det är vad Paulus skriver först: Det finns ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. Vi är förlåtna.

På liknande sätt skriver Hesekiel:

Jag skall stänka rent vatten på er, så att ni blir rena. Jag skall rena er från all er orenhet och från alla era avgudar. Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem. (Hes 36:25-27)

Gud ska rena oss och ge oss sin Ande, så att vi följer Guds lagar.

Livets Andes lag gör oss fria från syndens skuld och från slaveriet under synden.

Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. (Rom 8:3)

Gud har gett oss lagen. Vi läser:

HERREN sade till Mose: "Stig upp till mig på berget och bli kvar där, så skall jag ge dig stentavlorna med lagen och budorden som jag har skrivit till undervisning för dem." (2 Mos 24:12)

Lagen kunde dock inte frälsa, eftersom vi inte kan hålla den. Det är inte så att vi har fått en för dålig lag, så att vi inte kan frälsas genom den. Utan just för att lagen är som Gud vill att den ska vara, just för att den uttrycker Guds vilja, så kan vi inte hålla den.

Gud gav lagen och den visade vår synd. Gud gav oss också Kristus: "det gjorde Gud genom att sända sin egen Son". 

Guds Son är en annan sorts gåva än lagen. Lagen undervisar om vad vi ska göra. Jesus Kristus gör detta som lagen föreskriver, åt oss. Lagen säger vad straffet är för den som inte håller den: förbannelse, död, Guds vrede. Kristus Jesus tog detta straff i vårt ställe, bar vår förbannelse, led vår död och drack Guds vredes bägare på korset.

Guds lag visar att vi behöver Kristus.

Därför gav Gud oss både lagen och sände sin Son.

Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden. (Rom 8:1-4)

De första verserna i Romarbrevets 8e kapitel innebär en övergång från undervisningen om vårt förhållande till synden och till lagen, till en undervisning om Anden och hoppet. "Livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag" - här utsägs samma sak som i kapitel 6 och 7, att vi dött från synden och lagen, men på ett lite annat sätt så att Anden här betonas. Redan i kap 7 skrev Paulus dock om att vi står i "Andens nya tjänst" (v.6) och livet i Anden är vad som kommer att utvecklas här.

Grunden för detta liv är att vi står i rätt förhållande till Gud: "Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus." Och att vi inte fördöms beror ju på att lagen inte längre dömer oss. Kristus har gjort det vi inte kunde göra, i vårt ställe. Eller, som Paulus uttrycker det här, Gud har i Kristus gjort det lagen inte kunde göra:

"Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden."

Lagen kunde inte rättfärdiggöra oss inför Gud, den kunde inte ta bort vår synd. Vi såg i kapitel 7 att lagen istället tar fram synden i oss så att den blir tydlig. Det beror inte på någon brist i lagen, utan lagen var maktlös på grund av "den syndiga naturen" som vi har. Lagen befaller bara. Men om den som får befallningen inte kan utföra den så spelar det ingen roll hur goda och tydliga befallningar man än ger.

Guds egen Son kom, "till det yttre ... lik en syndig människa", och höll Guds lag i vårt ställe. Så blev synden fördömd, genom att den syndfrie tog vårt straff "och i hans kropp fördömde Gud synden". Så finns ingen fördömelse för oss som är i Kristus Jesus.

Detta leder också till att lagen börjar uppfyllas i oss, något Paulus varit inne på i de föregående kapitlen (t ex 6:22 och 7:4-6). Här skriver han: "Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden."

Denna laguppfyllelse är något som i detta liv endast är påbörjat och som inte blir fullkomlig - det har tydligt förklarats i både kap 6 och kap 7 och är anledningen till att Paulus återvänder till att här i början av kap 8 betona att det inte finns någon fördömelse för dem som är i Kristus Jesus (v.1). Men även om vår laguppfyllelse har många brister så är den dock verklig. Den är inte grunden till vår frälsning, men den är en följd av vår frälsning.

Så ska vi leva som Guds barn. Inte efter köttet, utan efter Anden. 

Detta förklaras vidare i de följande verserna.