Nu säger du kanske till mig: Varför förebrår han oss då? Vem kan stå emot hans vilja? (Rom 9:19)

En sista gång kommer nu en invändning mot Guds suveränitet, denna gång i samband med att Paulus skrivit om hur Gud både omvänder och förhärdar. Vad blir det då av människans ansvar? Hur kan Gud i så fall förebrå oss? Och Paulus ger två svar på denna fråga. Det första är i en mening mest grundläggande: 

Men du, människa, vem är du som går till rätta med Gud? Inte kan väl det som formas säga till den som formar det: Varför gjorde du mig sådan? Har inte krukmakaren den rätten över leret att av samma klump göra ett kärl för hedrande användning och ett annat för mindre hedrande? (v.20-21) 

När vi ställer en fråga som ifrågasätter Gud så kan vi inte hamna rätt. Frågan är felaktig, eftersom den förutsätter att vi kan gå till rätta med Gud. Paulus fortsätter dock, eftersom frågan också förutsätter en annan felaktighet och om Paulus tiger om detta så ger han fel intryck:

Men om nu Gud, fastän han ville visa sin vrede och göra sin makt känd, ändå med stort tålamod hade haft fördrag med vredens kärl, som var färdiga att förstöras, vad har du då att säga? Och om han gjorde detta för att göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl, som han i förväg har berett för härligheten? (v.22-23)

Vad Gud har rätt att göra (v.20-21) är en sak. Vad Gud faktiskt har gjort (v.22-23) är en annan. Gud har rätt att forma kärl som Han vill, men Gud har haft tålamod med "vredens kärl". Vi ser här på uttrycken att Guds handlande med de olika kärlen inte är parallellt. Om "vredens kärl" står det att de "var färdiga att förstöras". Om "barmhärtighetens kärl" står det istället om Guds aktiva handlande: "som han i förväg har berett för härligheten". Denna olikhet ligger helt i linje med att Gud "med stort tålamod hade haft fördrag med vredens kärl" - om Gud själv hade förberett vredens kärl för förstörelse så skulle Han inte behöva ha tålamod med dem. Men nu står det att de "var färdiga att förstöras". Så har Gud handlat i barmhärtighet mot barmhärtighetes kärl och i stort tålamod med vredens kärl. 

Mer om detta i nästa blogginlägg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det finns förstås ett undantag när det gäller lydnaden mot överheten. Om överheten befaller något som strider mot Guds Ord, då ska vi inte följa det. Vi kan se exempel på det på flera ställen i Bibeln.   I 2 Mos 1 står det om hur farao befallde b...

Från Rom 12:1 skriver Paulus mer konkret hur vi ska leva det kristna livet. Först skriver han om församlingen och relationen mellan de olika lemmarna i kroppen, att "var för sig är vi varandras lemmar" (v.5). Sedan skriver han om relationen också til...

"Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: 'Min är hämnden, jag ska utkräva den,' säger Herren. Men 'om din fiende är hungrig, så ge honom att äta. Om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödan...

"Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er." (Rom 12:18)   Det finns två sidor av detta. Å ena sidan är det inte alltid möjligt att hålla fred med människor. Om de begär att vi ska kompromissa med något som vi inte får ...

"Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte. Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter. Var eniga med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det enkla. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Tänk på d...