"I fråga om evangelium är de fiender för er skull, men i fråga om utkorelsen är de älskade för fädernas skull." (v.28)

Vi läser om hur många av judarna var fiender mot evangeliet och därmed också mot de troende. T ex säger Kristus till församlingen i Smyrna:

"Jag vet hur du hånas av dem som kallar sig judar men inte är annat än en Satans synagoga." (Upp 2:9)

Trots detta hat mot Guds sanna barn är de älskade. Inte bara som människor som Kristus dött för, utan också för fädernas skull. Gud utvalde Abraham för att frälsa världen. Och Abrahams avkomlingar är de första som är kallade till denna frälsning. Evangeliet skulle gå till "juden först". 

"Ty sina gåvor och sin kallelse kan Gud inte ångra." (v.29)

Guds Ord står fast. Guds frälsningsvilja står fast. Guds löften står fast. "Vad betyder det, om somliga inte trodde? Inte kan väl deras otro göra Guds trofasthet om intet?" (Rom 3:3) Gud kallar fortfarande till omvändelse.